Det är spännande att analysera elevernas lärande, tycker Karin Eiman–Nilsson, lärare i matematik och NO och biträdande rektor.

– Jag hade läst mycket om learning study och vi har också pratat mycket om det på rektorsutbildningen. Vi ansökte och fick pengar från matematiksatsningen. Eftersom vi är en liten skola kunde alla som undervisar i matematik i årskurs 4–9 vara med.
Hur valde ni lärandeobjekt?
– Vi ville ha något som var obekant för alla elever, så att vi kan se vad undervisningen ger. Först tänkte vi ha geometri. Men där finns elever som kommit långt och de som nyss börjat. Då får man inte samma effekt.
Hur har det gått?
– Det handlar mycket om att komma in i de kritiska aspekterna. Även om man inte jobbar lika intensivt med allt får man med sig sättet att tänka på andra lektioner. Jag får fokus på vad eleverna lär sig och varför de inte lär sig det man tänkt.
– Att alla som undervisar i matematik har kunnat vara med är en stor fördel. Alla har samma språk. Dessutom är det roligt att göra det tillsammans. Det är spännande att analysera resultaten och se varför det blev som det blev.
Vad har varit svårt?
– Det är alltid svårt att hitta tid tillsammans och att hitta tid till lektionerna vi planerar tillsammans. Jag kommer till exempel att ha min lektion med en klass jag vanligtvis inte undervisar i.
Vad är den viktigaste erfarenheten?
– Vi har fått ett redskap och kan använda de olika begreppen. De hjälper oss att reflektera över vad som gör att eleverna lär sig eller inte lär sig något. Vi har också lärt oss att använda elevernas felsvar.
Hur går ni vidare?
– Vi kommer att sprida arbetssättet på studiedagar och personalmöten så att alla får ta del av det.
Om ni skulle göra en ny learning study, vad skulle den handla om?
– Jag skulle kunna tänka mig att göra en om ekvationer. Varför går de inte hem hos alla? Varför förstår de inte?