Likhetstecknets betydelse, subtraktion, bråk och ekvationer är några av de områden som matematiklärare ofta upplever att elever har svårt för, säger Maria Bergqvist som är handledare i learning study.
Maria Bergqvist var en av nio lärare från Öjersjö skolor som för tio år sedan deltog i ett projekt om learning study i matematik på Göteborgs universitet. Då låg skolorna under riksgenomsnittet på nationella proven i årskurs 9. Vid mätningen några år senare gick det betydligt bättre. Det var inte bara fler elever som fick godkänt, även antalet som fick MVG hade ökat markant.
De tre första studierna gav mersmak. Fler lärare blev intresserade och studierna, som från början handlat om matematik, utökades till NO, SO, spanska och idrott.
– Det var för bra för att låta bli. Tillsammans blev vi starka och såg till att alltid ha en studie i gång.
Efter några år med handledning i den egna och i andra skolor samt på Göteborgs universitet bestämde hon och kollegan Henrik Hansson sig för att satsa på handledning på heltid. I två år har de rest kors och tvärs över landet och handlett ett hundratal studier i olika kommuner. I de flesta kommuner fortsätter arbetet med eller utan deras stöttning, berättar Maria Bergqvist.
– De kickar vi fick för tio år sedan får lärarna vi träffar i dag. Det är häftigt!
Maria Bergqvists erfarenhet är att lärare ofta hamnar i samma lärandeobjekt. De som arbetar med yngre skolår vill ofta arbeta med likhetstecknet eller någon form av subtraktion. På mellanstadiet är det vanligt att fokusera på bråk, area, omkrets eller volym. Med äldre elever handlar det mycket om decimaltal, algebraiska uttryck och ekvationer.
– Att många lärare upplever behov att arbeta med likhetstecknet beror på att de inte undervisar om det. Det bara kommer. Det är en viktig upptäckt att lärare behöver undervisa om likhetstecknet, tycker hon.
– Tecknet betyder ”blir” för elever. Det ger många feltänk på vägen och leder till problem när de ska lösa ekvationer.
Men även äldre elever behöver ibland backa och arbeta med likhetstecknet. Brist på grundkunskaper kan trassla till det på andra områden.
I en studie, som skulle handla om ekvationer, blev lärarna till att börja med inte helt nöjda när Maria Bergqvist undrade om de inte skulle lägga in frågor som behandlade förståelsen av likhetstecknet i förtestet. Men det visade sig att eleverna var osäkra på det och studien ändrades till att handla om likhetstecknet. Lärarna hade inte förstått vad eleverna hade svårt för.
– Det blev en solskensstudie. I slutet av den berättade lärarna att de börjat med ekvationer och att eleverna tyckte att det var lätt.
Subtraktion är ett område som många som arbetar i de tidiga skolåren upplever att elever har svårt för. Det finns en allmän föreställning om att det är svårt, menar Maria Bergqvist.
I en studie sa till exempel en lärare att ”Nu ska jag lära er något svårt!”. Den signalen går fram, påpekar hon.
– Vi har länge arbetat med subtraktion och tanken om att man tar bort något. Det är viktigt att arbeta med subtraktion som skillnad. Gör man det blir det enkelt.
Efter att ha handlett många learning studies med liknande innehåll brukar Maria Bergqvist och Henrik Hansson numera ibland styra in arbetslagen på andra områden. Det är viktigt att bredda den gemensamma kompetensen. När lärarna är klara med sin första studie kan de använda erfarenheter från tidigare studier. På Henriks och Marias webbsida finns samtliga studier dokumenterade.
– Många av de kritiska aspekterna finns i andra klassrum. Vi brukar uppmana lärare att titta på dem. De aspekterna kan vara kritiska även för dem.
De flesta learning studies handlar om att arbeta med elevernas förståelse. Det gäller att gå till grunden och utveckla undervisningen så att elever får möjlighet att lära sig, poängterar Maria Bergqvist.
– Forskning säger att svenska elever är bra på att göra, men inte att förstå. Den nya läroplanen är tjock. Det är lätt att man försöker beta av den. Men det är bättre att vara grundlig, anser Maria Bergqvist.
– Vårt förhållningssätt är att om vi tar en sak i taget får vi en förståelse som vi kan bygga vidare på. Många lärare tycker att det är svårt att avgränsa lärandeobjektet. Det är också lätt att passa på och stoppa in lite annat när man ändå är i farten.
– Jobbar vi med area så vill vi gärna passa på och fråga vad de geometriska formerna heter. Men tanken var ju att det ska få syn på vad area är.
Att lära sig att använda sig av elevernas ”felaktiga” svar brukar ofta gå lätt för lärarna.
– Vi letar efter felsvaren. De berättar precis hur eleverna fattat eller missuppfattat det vi vill att de ska lära sig. Alla studier går inte lika bra. Det händer att det är svårt att få lärare att inse att lärandeobjektet är för svårt eller för stort. Studier där det finns mycket prestige mellan lärare kan också vara knepiga, berättar hon.
– Vi lärare tror ibland att vi ska kunna allt. Finns det prestige i gruppen och det är svårt att släppa den kan det bli tufft för handledaren.
Att Maria och Henrik själva är lärare och har gått igenom samma process är en styrka. Det är viktigt att skapa ett gemensamt professionellt språk.
– Vi hjälper till att strukturera. Det handlar mycket om att lyfta fram betydelsefulla resonemang.