Matematiklärarna i Karlskrona Montessoriskola valde koordinatsystemet och problemlösning när de skulle göra sina första learning studies. Det var viktigt att hitta områden som var obekanta för alla elever.
Learning study är ett sätt att systematiskt undersöka och utveckla undervisningen för att förbättra elevernas lärande. Det börjar med att lärarna och handledaren formulerar ett lärandeobjekt, det vill säga något som lärarna upplevt att eleverna har svårt att lära sig. Det är viktigt att identifiera de kritiska aspekterna för elevernas lärande.
Först ut är arbetslaget som arbetar med årskurs 7–9. Oturligt nog har två av lärarna fått förhinder, så i dag blir det Karin Eiman–Nilsson som, tillsammans med handledaren Maria Bergqvist, får analysera och planera. Som tur är, ärde i slutet av cykeln och börjar bli vana vid arbetssättet.
– Det är tråkigt att de andra är borta, särskilt för läraren som höll i lektionen som vi ska analysera. Naturligtvis blir det bättre om man är fler, men det går ändå, säger Karin Eiman–Nilsson.
Maria Bergqvist har all planering i datorn och antecknar oavbrutet. Resultatet på eftertestet blev bra, men fortfarande är det några elever som inte är med hela vägen, konstaterar hon.
Karin Eiman–Nilsson lyfter fram några intressanta elevsvar som ger lärarna ledtrådar.
– Vi letar efter förklaringar till varför de lärde sig avläsning och markering så bra, men inte har kläm på origo och talparen, sammanfattar Maria Bergqvist.
Tillsammans vrider och vänder de på elevernas lösningar, diskuterar hur de har tänkt och hur lektionen kan förbättras.
– Poängen är att man får med sig sättet att tänka. Jag funderar över kritiska aspekter även på de andra lektionerna, säger Karin Eiman–Nilsson.
– Det är unikt och stimulerande att få sitta och analysera. Har man väl börjat, vill man inte sluta, säger Maria Bergqvist.
Dags att analysera filmen. På vita duken kan man följa hur Helene Hansson Albrechtsson omsorgsfullt ritar upp ett koordinatsystem på tavlan. Hon går igenom de kritiska aspekterna och är tydlig med att hela tiden benämna och peka ut de positiva och negativa talen, att x-axeln är vågrät och y-axeln lodrät och var kvadranterna ligger.
Maria Bergqvist pausar då och då och kommenterar de förändringar de gjort av lektionen. Det blir tydligt att koordinaterna och koordinatsystemet återkommer flera gånger, men att origo bara nämns i förbifarten. Eleverna har inte fått möjlighet att lära sig vad begreppet innebär.
De går vidare och tittar på undervisningen om koordinatparen. Det är viktigt att visa att man alltid börjar med x. Det skulle kunna belysas på fler sätt, tycker Maria Bergqvist och antecknar att det behövs mer kontrasteringar och generaliseringar.
Hon tycker också att lärarna bör utnyttja elevernas ”felsvar” mer. De fick inte chans att behandla det som blev fel.
– Vi lärare har ofta svårt för att prata om det som är fel för att vi tror att vi lär eleverna fel, säger Maria Bergqvist.
I slutet av lektionen ska eleverna själva generalisera sina kunskaper genom att färdighetsträna på ett arbetsblad. Lektionen avslutas med att de även får markera ut koordinaterna på en stor presenning på golvet.
– Frågan är om vi inte gapar över för mycket. Det är mycket lärande vi vill få in på en lektion. Vi skulle behöva avgränsa oss ännu bättre, avrundar Maria Bergqvist och förbereder sig för nästa arbetslag.