Intensivmatte får eleverna på banan

Minna och hennes föräldrar tackade ja till skolans erbjudande om intensivundervisning. I tio veckor arbetade hon, förutom den vanliga undervisningen, fyra gånger i veckan med sin intensivlärare. Hemma tränade hon genom att spela spel med sina föräldrar.

Diagnosen och intervjun som gjordes i slutet av perioden visade att Minna gjort stora framsteg och klarade alla uppgifter bra. På hösten gjordes ett nytt test för att se att kunskapsutvecklingen var hållbar. Även de uppgifterna löste hon korrekt och kunde redogöra för sina uppfattningar.

– Nu tycker hon att matte är det roligaste ämnet, är en helt vanlig elev och behöver inte särskilt stöd, säger Görel Sterner, projektledare för intensivundervisning i matematik på Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM.

De flesta elever som får intensivundervisning i matematik gör stora framsteg. För en del elever räcker det med en–till–en–undervisning i tio veckor. Andra behöver mer och fortsätter att arbeta en gång i veckan, berättar hon.

– Men det är inget trolleri, utan ett gediget arbete.

Intensivmatematik är ett sätt att stötta elever som av olika anledningar har kunskapsluckor, missuppfattningar eller svårigheter inom olika områden. Arbetssättet bygger på forskning och erfarenheter från bland annat Storbritannien samt erfarenheter från läsundervisning.

– Intensivundervisningen är en del av skolans organisation och ett komplement till klassrumsundervisningen.

Det är viktigt att fundera över orsaken till att elever har svårigheter i matematik. Det kan till exempel handla om röriga hemförhållanden, dyslexiproblematik som ger problem med textuppgifter, nedsatt arbetsminne eller bristfällig undervisning, förklarar Görel Sterner.

– Många elever som får intensivundervisning visar sig egentligen inte ha matematiksvårigheter. De har, av olika anledningar, halkat efter, fått kunskapsluckor eller missuppfattat saker som man inte kommit till rätta med.

En del barn har så få erfarenheter av matematik när de börjar i första klass att de ligger ett till två år efter kamraterna. Att dels hämta igen och dels lära sig allt nytt är en svår situation.

– Det finns en stor risk att de utvecklar svårigheter. Trots att det egentligen ofta handlar om bristande erfarenheter. Förskola och förskoleklass har en mycket viktig roll. Där kan man fånga upp och ge barn lekfulla, utmanande uppgifter, i både läsning och i matematik, understryker Görel Sterner.

Intensivundervisningen har två syften. Dels att hjälpa eleven med kunskapsluckor eller missuppfattningar. Dels att ligga före och introducera ett område innan klassen börjar med det.

– Det har visat sig väldigt framgångsrikt och stärker elevens motivation och självkänsla. Det är vanligt att elever som behöver stöd i matte får begränsade uppgifter och får arbeta mycket med det de inte kan, vilket innebär mycket räkning, påpekar hon.

– Men forskning visar att de är i stort behov av en undersökande matematisk verksamhet.

Undervisningen är strukturerad och bygger på fyra faser. I den första introducerar läraren, genom muntligt laborativt arbete, ett matematiskt begrepp eller idé. Fokus ligger både på utveckling av begreppslig förståelse och på den språkliga förmågan.

– Vi lämnar inte fasen förrän eleven kan förklara innehållet.

I den representativa fasen får eleven lösa uppgifter genom att rita och förklara muntligt för läraren.

– Det är den viktigaste fasen. Eleven ska utveckla inre föreställningar, uttrycksförmåga och sitt tänkande. Därefter går läraren och eleven över till den abstrakta fasen, där eleven löser uppgifter genom att använda ett matematiskt symbolspråk.

– Syftet är alltid att eleverna ska utveckla abstrakt tänkandet om ett matematiskt innehåll. Det är lärarens uppgift att hjälpa eleven att se hur det hänger ihop. Först i den fjärde och sista fasen är det dags för färdighetsträning. Det är viktigt att eleven tränar på det den förstår. Intensivmatematik tar tid, men ger resultat, konstaterar Görel Sterner.

– Det är ett väldigt effektivt sätt att jobba på och fungerar lika bra på lågstadiet som på högstadiet.

Hon pekar ut vissa faktorer som är viktiga för att arbetet ska lyckas. Intensivläraren måste vara behörig att undervisa i den aktuella årskursen. Mycket handlar om elevernas egna insatser.

– Det går inte att bli en bra läsare utan att läsa mycket. Samma sak gäller matematiken.

Samarbetet mellan skolan och hemmet spelar stor roll. Det börjar med att eleven och vårdnadshavarna får en inbjudan till skolan. På mötet diskuteras hur kunskapsutvecklingen ser ut och vad skolan kan erbjuda.

– Vi är noga med att tala om att det ställs krav på elevens egna insatser. Vi pratar också med föräldrarna om hur viktig samverkan är och hur de kan stötta sitt barn.

På högstadiet kan det handla om att peppa sina barn att prioritera undervisningen, se till att de är utvilade och har ätit frukost. På låg- och mellanstadiet avsätter föräldrarna tio minuter per dag, fyra dagar i veckan, till att exempelvis spela spel. En av intensivundervisningens styrkor är att läraren har möjlighet att fånga elevens uppmärksamhet och koncentration en stund varje dag. På lågstadiet arbetar eleven 20 minuter åt gången, på mellanstadiet 30 och på högstadiet 40.

För att eleverna ska dra nytta av både klassrums- och intensivundervisningen behöver lärarna planera tillsammans. Organisationen måste stötta samarbetet, poängterar Görel Sterner.

Det kan vara svårt att hitta tid till lektioner som ligger utanför den ordinarie undervisningen.

– Men när rektor bestämmer att det ska gå, så går det!